Leva nykter...

Ge inte upp fem minuter innan miraklet sker

Möter det nya året nykter

Publicerad 2017-12-31 07:47:41 i Allmänt,

Har fastnat på en blogg och har mest legat och läst den. Haha. Tänkte att jag snart skulle ta och koncentrera mig på min egen, men just nu är det lite annat som typ står i vägen. 
 
Julen var lugn och fin. Och framför allt nykter. Yay me! 
 
Jag har umgåtts en massa med Liam såklart. En hel del spel på XBOX One har det blivit.
Och godisätande. 
 
 
Liam har byggt lite i Minecraft (efter instruktion på Youtube).
 
 
Cuphead har vi haft kul med.
 
 
Jag har bakat. Även annat smått och gott.
 
 
Svullade julmat...
 
 
Längtan efter julklapparna var stor...
 
 
Och det var rackans så nice när det äntligen var dags att öppna dem. 
 
 
Vi har byggt lego... Eller Liam har gjort det. Jag finns bara med som sällskap. 
 
 
Kalle kalkon mötte sitt öde på Annandagen. Alldeles för mycket mat för oss. Men resterna blev mumsig sallad sen. 
 
 
Och min medicinering har jag skött. 
 
 
Fram till nu. Skulle till vårdcentralen i fredags, men jag hade sovit dåligt och orkade helt enkelt inte. Och tyvärr missar jag att ta Antabusen imorgon också. Skulle ha fått med mig en tablett i fredags, då det är stängt på vårdcentralen imorgon... Så jag blir utan även då. Men det funkar bra ändå. Jag klarar mig fint och mår rysligt bra. Riktigt nice. 
 
Sista dagen på detta år nu då. Det känns skönt att gå nykter in i det nya året. Jag hoppas att det blir ett bra år. Jag har en del att jobba med. Typ. Men jag tar en dag i taget. 
 
Gott nytt år! :-) 
 
 
 
 
 
 
 
 

Lov för kidsen och en vit jul

Publicerad 2017-12-24 10:09:56 i Nykterhet,

Jag tycker att det är förbaskat skönt att jullovet är här. Det känns som att vi då har chans att snart börja om på nytt. Ny termin och nya tag. Och dessutom ett helt nytt år. Det känns fräscht. Hoppfullt. Rent. Utan en massa skit. Sån skit som har varit. Skit som har påverkat Liams skolgång och resultat. Mycket frånvaro och dalande omdömen.
Häromdagen sa han faktiskt, då vi satt med hans läxor, att han tidigare inte brydde sig om läxor och skolan. Just för att jag drack. Det värker i hjärtat kan jag säga. Men jag är glad att han berättar. Glad att han vet att han faktiskt kan prata med mig. 
Nu jobbar vi på att vända denna negativa trend som har varit. Med den hjälp jag har börjat få så har Liam trots allt börjat få lite bättre resultat. Tack för det! Och nu har ju jag lyckats med att sluta dricka också, så nu kan det bara bli bättre med allt. 
Och jag har mer ork till att verkligen se till att han gör sina läxor, får hem läxorna, börjar i tid, repeterar osv. Jag har velat göra detta innan. Har försökt. Men energin har inte funnits, vilket jag har varit ledsen för. Haft ångest över. Det gick ju så mycket bättre för honom (och mig) innan. What the hell liksom?! Men jag blundade ju för att det var alkoholsvinet som fick mig att inte orka, fick mig att tro att det var jag som vaar kass, att jag aldrig kommer att bli bra. Inte fan var det alkoholens fel. Nej då. Den fan var bara där för att trösta. För att få mig att bli bättre.
Jo, men tjena. En sån typ är inget att lita på. Det vet jag nu. Jag förtränger det inte längre.
 
Idag är det min 20:e nyktra dag. Och det är julafton. Första vita julen på länge. 
Och en vit jul är ta mig fan en självklarhet! Jag vet.
 
God jul! 

Kraftig järnbristanemi

Publicerad 2017-12-24 08:29:08 i Alkoholmissbruk,

I samband med att jag var på vårdcentralen och fick Antabus utskrivet togs en massa blodprover. Läkaren ringde upp mig senare samma dag och ville att jag skulle åka till akuten. Jag hade tydligen en kraftig järnbristanemi och riskerade att få en hjärtattack. Han skrämde skiten ur mig! Men till akuten åkte jag inte. Jag satt nämligen hos en vän och drack öl. Ursäkten var att jag ville säga Hej då till ölen innan jag började med Antabus. Hrm. Kan ju tala om att jag fick återbesök av alkoholsvinet några gånger till efter det. Det gick som sagt knaggligt i början. 
 
Någon hjärtattack blev det i alla fall inte och jag äter nu hjärntabletter. Ska ta nya prover den 3 januari. Järnbristen beror såklart på att jag är magsäcksopererad och inte har tagit min medicin ordentligt och garanterat har stor alkoholkonsumtion bidragit.
Jag mår mycket bättre nu. Klart som tusan att jag kände att något inte var som det skulle. Men jag gav fan i vilket. Tack och lov har jag nu tagit mitt förnuft tillfånga. Riskerar inte längre att ramla ihop och får lov att finnas där för min son en massa år till. 

Om

Min profilbild

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela