Leva nykter...

Ge inte upp fem minuter innan miraklet sker

Handlingsförlamad utan alkohol

Publicerad 2017-12-16 08:29:23 i Alkoholmissbruk,

Jag har så in i bängens svårt att ta itu med saker och ting. Att få tummen ur liksom. Alkoholen har funnits vid min sida. Fått mig att piggna till i humöret. Saker har blivit gjorda. Eller i alla fall påbörjade och kanske inte alltid med gott resultat. Heh.. 
Jag har förlorat en bit av mig själv, förlorat förmågan att kicka igång vissa måsten. 
Som julgranen. Att klä den kopplas samman med buzz in the brain. Som om jag inte klarar av att utföra vissa grejer utan ett rus. 
Som pepparkaksbak. Alltid glöggen närvarande då. Skulle baka förra helgen. Gjorde degen. Det var svårt och tomt att börja, men jag gjorde det. Sonen var med i typ fem minuter. Jag fixade ett par plåtar. Sen gav jag upp. La resten av degen i kylskåpet. I onsdags var jag dock tvungen att göra klart pepparkakorna. Kände glöggsuget. Men hell no! Jag lyckades i alla fall. Yay me! Och det var trots allt trevligt.
 
 
Sedan var det granen då. Jag tänker på alkohol då och vill bara kräkas. Kände mig så patetisk. Som barn på nytt. Ett barn som sitter med en ny uppgift som hon måste lära sig. 
Hur kan jag ens inbilla mig själv att en uppgift minsann blir mycket roligare med ett gäng promille i kroppen? Och så skäms jag. Stackars barn som oftast har haft en smått berusad mamma när det ska mysas fram julprylar och annat smått och gott. Hur dum har man varit liksom?
 
I torsdags var det dock en bra dag. Jag hämtade pojken efter skolan för att se till så att han tog hem rätt läxböcker. Det slarvas med det ibland. 
När vi kom hem åt han lite mellis och sen satt vi i ett par timmar med läxorna. Sånt var urjobbigt  för mig innan då jag ständigt var trött eller påverkad. Fasen vilket dåligt samvete jag får när jag tänker på det. Men i torsdags var det ta mig tusan riktigt roligt. Och det tyckte lilla finingen också. Riktigt flitig var han. 
Sen käkade vi middag och därefter ville han klä julgranen. Neeeej!! skrek jag inombords. Så förtvivlat motigt. Men hör och häpna. Vi fixade det tillsammans och hade hejdlöst kul. En baggis ju! Vem fan behöver alkoholsvinet när man har ett underbart kiddo? Usch. Tänk så mycket elände det giftet ställer till med. Det fuckar upp hela hjärnan. 
Granen blev tjusig i alla fall. Och vad gjorde vi sen? Jo, vi drog ut på en kvällspromenad med tillhörande snöbollskrig. Haha. Riktigt härligt att se älsklingen glad och lycklig. Och helt fantastiskt att jag var pigg och verkligen njöt och hade roligt. Har mest legat instängd i mitt rum. Vilken ångest jag får av att tänka tillbaka på hur det har varit. När jag tänker på vilken tråkig sate jag har varit... 
 
Efter snöbollskrig gick vi hem och gjorde lite mer läxa och därefter kopplade vi av vid tv:n innan läggdags. 
 
Vilken skillnad det har blivit på bara några få dagars nykterhet. Jag börjar bli en mer närvarande mamma. Mer engagerad. Och vet ni, det är hur jäkla kul som helst. Sonen och jag hade snöbollskrig igår med. Först kom en drös kompisar hit och drog med honom ut. Sen stack han och jag iväg och härjade. Jag var hemskt trött igår och var lite seg i startgroparna, men jag piggnade snabbt till. 
 
Nu är det jag som styr. Alkoholsvinet kan dra dit pepparn växer! 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela