Leva nykter...

Ge inte upp fem minuter innan miraklet sker

Åter på banan

Publicerad 2018-03-29 09:07:52 i Allmänt, Nykterhet,

Nu är jag åter på banan efter mammas bortgång, begravning och skit. Tyvärr gick jag ner mig i alkoholträsket igen. Låg där och krälade ett par veckor. Nej. Drack inte varje dag. Men sen nådde jag botten och lyckades vända på det igen.
Dag 31 som nykter idag i alla fall. Det var inte ett dugg roligt att börja om från noll, men det är skönt att vara tillbaka. Och jag mår faktiskt superbra.
Nyktert är bäst!
 
Men jag mår också bra över att det bara är Liam och jag igen. Det har vi saknat. I lite drygt tre år var mamma inneboende här, och det var fasen inte så kul alla gånger. 
Ångest och frustration har släppt totalt. Riktigt skönt. Ångesten försvann dock när jag slutade dricka sist. Men mådde ändå inte riktigt bra pga boendesituationen. 
Visst. Inte fasen ville jag att mamma skulle dö. Hellre då att hon fick en egen lägenhet. Men nu är det som det är och jag måste tillåta mig själv att njuta utan dåligt samvete.
 
Ett annat orosmoln seglade ju över skallen också. Och det sedan januari. Innan mamma dog då. Men det var inget jag berättade. Bara för socialen. 
Det var oron över att förlora lägenheten. Jag hade varit sen med inbetalningar flera gånger och till slut fick jag besked om vräkning. Snacka om ångest! 
Men nu är den biten löst. Vi får bo kvar. Vilken lättnad! 
Absolut en smula krisigt i livet har det alltså varit. Och jag orkade inte till slut. Det är ingen ursäkt. Men en förklaring.
 
Nu ser jag ljust på framtiden. Ekonomin är dock i botten. Jag har låg a-kassa och efter att mammas hjälp till hyra och el osv försvann hamnade jag back. Nu får jag i alla fall hjälp från Ekonomiskt bistånd som täcker upp med det som fattas. 
Det tar en stund att komma ifatt med ekonomin. Vi får ha det lite kämpigt ett tag till. Sen ska det nog gå runt.
Jag är dock glad så länge Liam och jag har varandra, tak över huvudet och mat på bordet...om det så bara betyder att vi får slicka rent skafferiet på smulor sista veckan innan nya pengar kommer. Det finns ju de som inte ens kan det. 
Man ska vara glad och nöjd med det man har.
 
Nu ska jag sortera tankarna lite och kanske börja snickra på kommande inlägg. 
Det blir en del om alkoholberoende och vägen till nykterhet såklart. Jag jobbar stenhårt med det nu. 
Men mer om det framöver.
 
Ha en fin skärtorsdag. ♥ 

Från tårta till ostchips

Publicerad 2018-01-29 05:32:27 i Allmänt, Nykterhet,

De senaste 2, 3 åren har jag gått upp en del i vikt. Jag vet inte riktigt hur mycket för jag har inte vägt mig. Tänker inte göra det heller.
Det är såklart ölen som har gjort att vikten har ökat. En hel del öl varje vecka och sen onyttig mat på det, sätter såklart sina spår. Snacks och godis handlades hem konstant när jag var i dimman. Givetvis påverkade detta även Liam. Han har också gått upp i vikt. Nu har han sagt till mig att han inte trivs och att han vill gå ned i vikt. Lilla vännen. ♥ 
Vi satt och pratade en hel del om detta häromdagen. Jag förklarade för honom att barn ska inte banta och att det bästa man kan göra är att äta bra mat och bara godis till helgen.
Vi har nu infört lördagsgodis. Det ska ätas ordentligt vid måltiderna och inget småätande. Är man sugen får det bli någon grönsak eller frukt. 
Jag funderar på LCHF, vilket har funkat för mig innan. Och vågen ska jag ge fasen i. Den prylen är ta mig tusan rent livsfarlig! Japp... är ätstörd. Före detta. Eller fortfarande. Jag vet inte.
Nåväl.
Istället för vågen ska jag använda mina gamla kläder som mått. Det är nog mycket bättre. Vad jag gör när jag kommer i dem igen (ja, klart jag kommer lyckas! :-) ) blir en senare fråga.
Något kilo har jag nog tappat sedan jag slutade dricka. Är i alla fall inte lika svullen och det känns ju bra. :-) 
 
Ska se om det finns några bra lchf-recept som kan passa barn. Kräsna barn. Liam är nämligen väldigt kinkig när det gäller maten. Det kan ju bli ett spännande projekt.
Ostchips gillar han, vilket är kanonbra. Man blir nöjd av lite. Ett bra mellanmål faktiskt. Han fick det i fredags tillsammans med lite grönsaksstavar och han stod sig länge på det. Jag blev nästan orolig för att han gått och blivit sjuk. Jag menar, kyl och skafferi sket han fullständigt i. Haha. Annars springer han där och kollar titt som tätt, småhungrig/sugen och eländig. 
Mm, vi får se hur allt går. 
Självklart ska han inte äta renodlat lchf. Kolhydrater måste han ha. Men lite mer nyttigheter måste stoppas in. Bra fett och sådär som håller mättnaden och minskar suget. Typ så. Är inte jätteinsatt. Än.
Bacon är han för övrigt riktigt förtjust i. 
Jaja. Det blir nog bra. Mer hälsosamt ska det i vilket fall som helst bli hur vi än går tillväga.
Kan ju vara skönt att, för egen del, minska lite i omfång till sommaren.
 
Annars då. Jodå. Si sådär. Jag har varit sjuk. Inte pigg än. Feber, värk och förkyld. Liam blev dålig igår och mår inte alls bra så han får stanna hemma från skolan. 
 
 
Förmodligen är det så. Får nu hoppas att mams inte får eländet. Då kan det bli tufft. 
 
Nu ska jag dricka kaffe och oroa mig för en massa saker som dök upp i fredags. Är i alla fall stolt över mig själv som trots det har hållit mig nykter. Yay! 
Ha en fin dag. 
 

Får jag aldrig dricka igen?

Publicerad 2018-01-25 08:00:00 i Alkoholmissbruk, Nykterhet,

Jag och min son håller koll på hur många dagar jag har varit nykter. Vi skriver upp det på en griffeltavla i miniformat som hänger på väggen. 
 
 
Var tionde dag jublar vi och sen kör vi tio dagar till. Liam är involverad i detta och det är inget fel i det. Bara positivt. Häromdagen kom han hem från skolan med en önskelista. (Hm... vad faen gör du på lektionerna pojkspoling?! Haha. Nej då. Allt var i sin ordning). 
Han önskar sig lite spel och prylar såklart, men också att "Mamma ska inte dricka på 365 dagar."
Ett helt år alltså. Och självklart ska jag uppfylla hans önskan. Inga problem.
 
I början av nykterheten, och även innan jag slutade dricka, skulle jag ha fått ångest av tanken på att inte få dricka på så långe. Tanken på att aldrig mer få känna ruset och lugnet skrämde livet ur mig. Jävla skitliv liksom. Buhu, vad det är synd om mig.
Men det är alkoholsvinets röst. Det är han som ljuger och luras. Ångest och rädslor försvinner i takt med att Svinets röst blir svagare. Det är jobbigt i ett par veckor. Men tänk: Idag ska jag vara nykter. Tänk inte: Jag ska aldrig mer dricka/jag får aldrig mer dricka.
En dag i taget. Sätter man för stora mål ser man till slut enbart ett gigantiskt hinder och det är dömt att misslyckas. 
 
Jag har bara varit nykter i 7+ veckor, men suget är borta. Okej. Klart som attans att jag kan bli sugen. Men känslan är nästan obefintlig och lätt att komma ifrån. Ångesten är borta och det är så förbaskat skönt! 
Tanken på att aldrig mer få dricka skrämmer mig inte längre det minsta. Varför skulle det? Jag mår ju så otroligt bra nu! De i min omgivning mår bättre. Förmodligen inte lika bra som jag, då de lever med en rädsla och en osäkerhet. Sånt tar tid att bli av med. Stackarna. ♥ 
Jag märker ju att livet är så mycket skönare och trevligare utan alkohol. 
När jag tänker tillbaka på hur det var med alkoholen blir jag mörkrädd. Så idag är valet lätt. Måste dock vara ärlig och säga att Antabus är en stor hjälp. Hur det hade gått utan det vågar jag inte säga. Jag vet i alla fall att det hade blivit väldigt mycket svårare. Jag rekommenderar verkligen Antabus. En bra hjälp de första månaderna. Den hjälper till att komma igång med nykterheten och ger en en chans att få uppleva hur jäkla lovely det är utan en dimmigt och trött hjärna, att slippa ångest, få uppleva hur det känns med mer pengar i plånkan, så att man kan göra rätt för sig. Det mina vänner är inte fy skam. :-) Det finns inget annat än fördelar. 
Jag lovar!
 
Får jag aldrig dricka igen?
Jodå, det får den som vill eftersom skiten är lagligt och finns överallt. Men personligen väljer jag att inte göra det just nu. Jag väljer nykterheten idag. ♥ 
 
 
 

Om

Min profilbild

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela